På förmiddagen var jag på seminarium på Rival om Mind Branding, alltså hur man formar sitt budskap efter det man vill att ens varumärke ska förknippas med. Hitta varumärkets "själ". Det var under Guldäggsveckan (fint reklampris) och allt var ganska hippt och tjusigt. Men ämnet lockade.
Seminariet gav massor av idéer till mitt jobb, men ännu mer fick det mig faktiskt att fundera på mitt eget varumärke som individ. Sånt jag annars brukar tänka är lite fånigt - jag har lite svårt för t ex konceptet "Jag AB" (därför att det går ut på att var och en har makt över sitt eget liv, och det tycker jag bara är sant till viss del - det finns en hel del strukturer som påverkar livet också. Det skuldbelägger människor som av olika skäl inte orkar driva sin egen utveckling in absurdum). Men det jag kände är att jag är nöjd med mitt varumärke, kanske för första gången någonsin. Jag vill vara den jag är och inte någon annan. Självklart finns det sidor att slipa på och förbättra, jag säger inte på något sätt att jag är perfekt, men jag vill inte heller aktivt jobba på att "förändra" mig och hitta nya roller, attityder, sätt att förhålla mig till omvärlden. Jag har hittat mina fästpunkter, min rot ner i marken.
Vissa saker har jag väldigt svårt för: minglande, så kallade satiriska TV-program som går ut på att platta till andra människor, sport, karaoke, seriösa heminrednings- och dito modediskussioner, börsplaceringar och dåligt språk. Men det är helt okej att jag har svårt för det, och jag behöver inte låtsas gilla det längre.
Å, vad det är skönt att bli gammal och klok.
tisdag 31 mars 2009
lördag 28 mars 2009
Afro-speedat

Imorse väcktes jag 05.45 av entusiastisk treåring: "Ska vi gå och dansa nu?"
Och dans blev det så småningom, i form av prova-på afrikansk dans och trummor för barn och föräldrar. Minna studsade runt som en studsboll och blev förälskad i dansläraren, så jag kände mig nästan övergiven under tiden där. Men det var härligt att se henne ha så roligt. Och vid trummorna var hon rena naturbegåvningen.
Ibland tänker jag att det är fånigt med alla dessa förälder- och barnaktiviteter med barnen i fokus - inte fick barnen styra allting förr, då fick de väl helt enkelt hänga med? Samtidigt vill jag verkligen inte vara utan de gemensamma upplevelser vi faktiskt har från just sådant. Dessutom vågade mina egna föräldrar inte ta med mig på restaurang för att de var rädda att jag skulle störa - och sånt tänkande känns väldigt främmande. Minna älskar att "äta på resserang".
tisdag 24 mars 2009
Tentan inskickad
Nu har jag tryckt på skicka-knappen, så nu är den iväg. Skönt. Förr skrev man ju tentor jämt, men ju mer sällan det blir desto mer prestationsfyllt är det.
Är rätt nöjd med tillvaron, faktiskt. Med min nya glassmaskin och min underbara treåring och min man som ligger och slumrar med Minna för närvarande. Sämre kunde man ha det.
Är rätt nöjd med tillvaron, faktiskt. Med min nya glassmaskin och min underbara treåring och min man som ligger och slumrar med Minna för närvarande. Sämre kunde man ha det.
lördag 21 mars 2009
Bebis-Minna

Martina har fått en bebis och Minna pratar massor om bebisar, så vi har tillsammans tittat på gamla foton från hennes bebistid. Att hon har varit så liten! Och vilken chock det måste vara att komma ut i den kalla världen utanför magen.
Jag har funderat mycket på hur man lär sig förstå och hantera världen på sistone. Bland annat för att jag har läst Gunilla Gerlands bok En riktig människa. Det är inte självklart att allt går automatiskt för andra bara för att det går automatiskt för mig, har jag börjat inse.
Och samtidigt skriver jag hemtenta om psykologiska kriser och själavårdande samtal. Den ska nog bli klar så småningom, även om jag just nu känner mig mätt på beskrivningar av olika kris- och utvecklingsfaser.
onsdag 18 mars 2009
tisdag 17 mars 2009
Plaskbilden

Man skickar ju ett MMS till sin e-postadress, såklart... (jag lär mig!)
Det fanns en gång i tiden när jag kunde sånt som inte alla andra kunde, till exempel HTML. Nu är det snarare så att alla andra kan och det är bara jag som inte kan.
Hursomhelst: här är hon. Overallen är fortfarande blöt, men roligt hade vi.
Vårvittring
Har ni känt doften - av uppmjukad jord och solvarm luft? Och har ni sett knopparna som sitter på alla träden? Det är så att cellerna pirrar längs ryggraden.
Vi plaskar i alla isvattenpölar som finns och jag tar en jättefin bild med mobilen, men tyvärr är mina tekniska kvalifikationer för låga för att jag ska lyckas överföra den till detta forum utan kabel (som ligger någonstans i vår ordinarie lägenhet).
Vi plaskar i alla isvattenpölar som finns och jag tar en jättefin bild med mobilen, men tyvärr är mina tekniska kvalifikationer för låga för att jag ska lyckas överföra den till detta forum utan kabel (som ligger någonstans i vår ordinarie lägenhet).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

