Åh, som jag våndades på förhand inför att bo tre personer i ett minimalt vandrarhemsrum i nästan 6 dygn. Men åh, så bra det blev allting. Det var bara de tunga dörrarna som krånglade till det lite. Men att äta tillsammans med andra vuxna och barn, sitta och pyssla och samtidigt prata om livet, ha tio famnar redo för Gabriel och minst lika många lekkamrater för Minna, frånvaro från alla former av medier... ljuvligt var det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar