Själsutveckling genom oförutsägbarhet

Apropå att påverka varandra och vara varandras miljö - skapa varandras verklighet. Jag läser Maciej Zarembas reportage På chefskurs med Kafka i dagens DN. Det handlar om ett vetenskapligt experiment där chefer delas upp i två grupper. Ena gruppen får gå en traditionell chefsutbildning, där de lär sig "hantera" människor. Andra gruppen får, utan förvarning och förklaring, uppleva ett konstnärligt collage.

Forskningsledaren säger

”Chefer behöver konfronteras med verkligheten, se den i ögonen, inte skyddas mot den med kokboksrecept. Recept besparar oss bekymret att känna och tänka.” Hon citerar den tyska filosofen Hannah Arendt: Man behöver lära sig tänka i någon annans ställe, från en plats där man själv inte befinner sig.

Det spännande med experimentet är att de underlydande till den grupp chefer som fått vara med om det konstnärliga collaget (ja, cheferna själva också, men - observera - även de underlydande) visade upp markant högre nivåer av DHEA-S i blodet än kontrollgruppens underlydande. Detta är ett hormon som skapar nya celler, och som gör oss piggare och gladare.

Att tänka själv, och utsätta sig för sådant som får en att göra det i högre grad, tror jag kan göra under. Att inte bara göra det som man tror förväntas av en. Att gå ett steg längre.