Den här kursen blir det i vår: Mänskligt och omänskligt. Typisk flumkurs, ingen direkt karriärväg. Jag skulle väl ha valt en utbildning i praktisk projektledning istället. Men något liksom lägger av i hela kroppen och själen bara vid tanken.
Därför säger jag det både till mig själv och den som behagar lyssna, så att det blir tydligt: jag pluggar inte för att någon annan vill det, utan för att jag behöver stretcha hjärnan med annat än jobb för att känna att det finns en mening med att gå upp på morgonen. Så enkelt tror jag att det är. Utforska, upptäcka, dra iväg långt bort i tanken.
Minst då? Heh... det dystra därnere i botten. Granskning och produktion. Inte min tekopp.
Längtar fortfarande efter fler nya, öppna möten med människor i vardagen. Sådana som förvånar mig och får mig att haja till. Men det kanske alla gör?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar