Abstract av Maries huvud nuförtiden

Många tankar som snurrar i huvudet just nu, och många blogginlägg är det som formulerats där men inte kommit längre än så. Funderingar på när och hur bebisen (som för närvarande är 19 procent större än medelvärdet) kommer ut, vilken barnvagn man ska ha, om det är så att vi kommer att bo i hus i Vallentuna framåt vårkanten, vad jag egentligen vill med mitt liv i stort och med exempelvis skrivandet i smått. Utöver det har Minna en intensiv "jag bestämmer"-period när det gäller det mesta inklusive att hon inte ska somna förrän efter nio på kvällarna, jag försöker avsluta och överlämna saker på jobbet samtidigt som jag nyss blivit halvtidssjukskriven, och min man ska kanske byta yrkesbana. Och så kommer ju snart en jul som också ska planeras och organiseras och alla släktingar ska bli tänkta på. Samtidigt som jag verkligen avskyr att fastna i den lilla ombonade medelklassvärlden och I-landsproblemen.

Ibland räcker inte hjärnutrymmet till för alla tankar, känns det som. Det är väl då man borde skriva - men det är där orken tar slut.

En liten tröst, nummer ett: trots allt är det mörkaste november och jag är höggravid. Nummer två: ser fram emot att läsa Sara Kadefors Borta bäst, om en halvtimme eller så.

Och imorgon är en annan dag, antar jag.

Lyxig allhelgonahelg

Mina tidigare erfarenheter av Nynäshamn inskränkte sig till hamnen på väg till Visby. Nu har jag testat restaurangstråket, tänt ljus i minneslunden, fikat i en före detta ladugård och gått fotopromenad längs havet. Bott på konferenshotell, ätit god mat och fått fantastisk massage, och svettats i den alltför heta bastun. Och så har vi diskuterat bebisnamn, men något beslut är ännu inte fattat i frågan.

Oväntade händelser

En dag full av oväntade händelser: ett mejl från Richard Herrey, ett erbjudande om att hyra hus i Vallentuna och ett ögonblicksmöte med en gammal kursare på Östra station.

Magen beter sig dock som vanligt, och här presenteras den på nytagen bild.

Rum för barn-premiär

Många har pratat om hur bra det är på Rum för barn (Kulturhuset), men jag hade ännu inte varit där. Idag var det premiär. Minna älskade stället, både kryptunnlarna i biblioteksavdelningen och skaparavdelningen där hon fick agera konstnär. Ibland blir jag bara så lycklig över att skattepengarna går till såna här saker. Det gäller inte bara barnaktiviteter - vad vore Stockholm utan Kulturhuset? Jag älskar det.

350 över hela världen

Idag var jag med i världens största (sägs det) klimatmanifestation. I städer och länder över hela jorden ordnades manifestationer och togs foton på temat 350, som är hur mycket koldioxidutsläpp världen klarar av. Den gränsen har vi överskridit nu.

På insidan av nollan står jag på denna bild.

Och på www.350.org kan man se bilder från aktiviteter världen över, och läsa mer om anledningen till att denna dag ordnas.

Frimodigt beslut

Idag har det hänt en stor sak: Svenska kyrkan har äntligen, efter år av våndor, beslutat sig för att säga ja till att viga par av samma kön. Jag är stolt och glad över att tillhöra den kyrkan. Och så småningom kommer de präster som utnyttjar sin rätt att vägra viga samkönade par att fasas ut.

Det är inte så många kyrkor som är så modiga. Men det är många som kritiserar den ordning vi har med nomineringsgrupper (bland annat politiska partier) som medlemmarna får välja bland för att utse dem som ska besluta i Svenska kyrkan. Jag är dock ganska säker på att om besluten fattades enbart av de mest trogna kyrkobesökarna, äldstefolket i församlingarna, så skulle det här beslutet inte ha kommit idag. Så: låt kyrkan fortsätta med en ordning där de som tycker att Gud bara kanske finns och att gudstjänster är något lite småtrist som man inte gärna går på, men som vill ha en bra verksamhet bland gamla och utslagna och ett välkomnande kyrkorum att gå in och tända ett ljus i, också får vara med och fatta beslut som rör hur verksamheten ska bedrivas.

Vaccinerad

Nu är jag vaccinerad! Känns skönt att det äntligen är igång med vaccineringarna. Jag tillhör dem som faktiskt tror att riktigt många kommer att bli rejält sjuka, och som inte är orolig för en eventuell liten febersläng några timmar efter vaccineringen. Däremot är jag rejält rädd för att bli riktigt, riktigt sjuk, och dessutom vill jag bidra till att skydda andra som har dåligt immunförsvar. Mot vaccinationscentralen, gott folk!