Minna och jag var och såg Prideparaden igår. Hon ville aldrig att det skulle ta slut - var fullkomligt överväldigad av alla färgglada människor, ballongerna och musiken. Min förklaring att syftet med paraden var att man ska få vara kär i vem man vill besvarade hon spontant med att "jag vill inte vara kär i nån". Men på kvällen blev det en ingående genomgång av vilka jag varit kär i. Jag försökte förklara skillnaden mellan kärleken till en partner och till sina barn, men det var inte helt lätt... slutligen blev jag tvungen att deklarera att jovisst, jag är kär i Minna och jovisst, vi kan vara gifta, hon och jag.
För mig handlar Pride om att manifestera kärlek överhuvudtaget. På ett helt annat, betydligt mer sympatiskt sätt än det styrda och überkommersialiserade prinsessbröllopet i juni (som för övrigt alla verkar ha glömt redan - vad har hänt med alla lager av kärlekschoklad och allt vad det var?)
Allas kärlek är värd att fira genom att hundratusentals människor samlas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar