måndag 6 juni 2011

Doftminnen

Vi närmar oss hästarna i hagen. Jag får mig tilldelad en Ljomi som visar sig vara en skimmel med flera kilo man (alltså inte könet utan håret). Går fram försiktigt, pratar lite, sträcker fram handen, lägger grimman över öronen. Lutar mig mot hårremmen och då kommer den, doften. Alla minnen kommer rusande: kratta spån i spiltor, bultande förväntan i klubbrummet inför ridlektionen, tonårsrädslan för att vara fel och göra fel, hurtiga stalltanter och förebildstjejer med fantastisk sits, flödande värme när en häst somnar med mulen i min famn.

Besök av vänner som kommer på lunch på nationaldagen. Otvunget och skönt. Efter dryga två timmar går de mot tåget, värmen pulserar överallt och syrenerna, syrenerna! Jag ställer mig vid diskbänken. Häller ut de överblivna lättölsslattarna och där är han, morfar, som alltid drack sin Tuborg till maten. Blåste havsljud i de tomma flaskorna, skrattade högt och var tvungen att gå ut och röra sig efter en stunds sittande. Rastlösa ben, fladdriga händer som behövde göra den tidens scrapbooking i form av klippböcker och stora minnestavlor. Hur han lyfte mormor i köket trots att hon var rund som en sagotant och han spenslig som en morot.

Färska jordgubbar under näsan och jag är kanske sex år, sitter ute på tomten och ska ha kalas men det hopfällbara bordet är så vitt och blankt och jag blir alldeles bländad av solen. Ben som springer runtomkring, ballonger i torkvindan och tända tårtljus som nästan inte syns för att allt är oändligt ljust. Jag skrapar bort grädden och försöker att inte väga på stolen. Dricker saft ur sugrör och det roligaste är att sörpla så högt det går.

Finns det färre dofter på vintern? Eller är det upplevelserna som är fler så här års?

Inga kommentarer: