Jag har för mycket att göra. Dagarna fram till mitten av september är intecknade, nästan bokstavligt. Huvudet snurrar av designmanualer, kommunikationsplaner, avstämningsmöten, copytexter, inbjudningar, undersökningar och viktiga mejl.
Då dyker det upp en jobbannons. För ett jobb som jag annars skulle få starta eget för att få göra, med alla de risker det innebär. Ett jobb där allt jag pluggat, allt jag funderat på att ägna mig åt knyts ihop. Jag uppfyller kriterierna. Jag har redan börjat jobba mentalt: skriver ner alla idéer och tänkbara samarbetspartners.
Självklart är det tidsbegränsat, när jag nu har en trygg tillsvidareanställning. Självklart finns jobbet i en kontext där jag riskerar att bli vrålarg på människors inskränkthet. Kanske inte varje dag, men säkerligen någon gång i veckan.
Kanske är jobbet rätt trist, tråkigt, innehållslöst, utan mening. Eller så är det alldeles, alldeles underbart.
1 kommentar:
Åh så spännande! Vad är det här för jobb undrar jag nyfiken?! Kram, Elise
Skicka en kommentar