Att kalla sig kristen eller gudstroende är i stort sett att dumförklara sig själv. Så känns det ungefär varje gång jag "bekänner" i sammanhang med jämnåriga. Det kommer fram argument om att en tro på Gud säkert är tryggt och skönt, att Bibeln innehåller mycket konstigt och att religionen har skapats för att sätta upp ramar för hur människor ska bete sig mot varandra. Mycket möjligt att alla dessa tre stämmer. Men argumentet att man inte kan tro på Gud för att det inte är logiskt - det köper jag inte.
För mig handlar tro inte om att slå upp ett bibelord i en bok för att få veta hur jag ska bete mig. Det handlar inte om att jag ska gå och hoppas på att jag ska få det bättre i nästa liv. Det handlar om en tro på kärnan, gnistan i människan, den som längtar tillbaka till ett sammanhang, en annan värld, vilket i sig blir en drivkraft att sätta sig över sina egna omedelbara behov för att kunna förändra. Det handlar om tron på att det går att känna kärlek till alla människor, även fyllot på bänken mittemot i tunnelbanan, och om att även det mötet kan förändra mig. Det handlar om beroenden mellan människor som en förutsättning för liv. Och om möjligheten för en människa att förändras i grunden, oavsett vad man varit med om tidigare i livet. Det handlar om en väv som spinns omkring våra liv.
Flummigt? Ja. Men det är också ganska flummigt att lägga ut miljoner kronor på att ett gäng män ska trängas om en och samma boll på en fotbollsplan. Mer logiskt än att tro på Gud är det i alla fall inte.
2 kommentarer:
Jag tror att dumförklaringen ligger mycket i din egen uppfattning av situationen - utifrån uppfattar åtminstone jag det inte så. Mer som att du ursäktar dig mycket mer än vad som är nödvändigt när ämnet kommer upp.
Mm... Kanske är det så. Fast jag tror inte jag har fel i att många förutsätter att folk i vår ålder inte är religiösa. Och det i sin tur gör att man (de) alltid kan skämta om religionen och de aningslösa religionsutövarna. Det kan jag bli lite trött på - för mig känns det ungefär som att skämta om feminister.
Skicka en kommentar