I Babel i torsdags var det stora ämnet sanning och fiktion. En författare som skriver om något självupplevt får högre status än den som skriver om något "påhittat", var en röd tråd som jag tror stämmer. Och jag tror att den utvecklingen har gått ganska fort. Det är i sig ganska skrämmande. Är det bara den som har varit med om en våldtäkt som anses trovärdig att tala om problemet? Vem kan då tala om problem som inte har en "erfarenhetsmässig röst"?
Jag tänker också att det är en nedvärdering av fantasi i största allmänhet. Det empiriskt bevisade har en helt annan status.
Hos mig vaknar också grubblerier om det jag började med: vem som äger en text. Helene Hegemann, en väldigt ung tysk författare, var en av de intervjuade i Babel. Hon blev först hyllad för sin skildring av ett vilt leverne i Berlin, men när det visade sig att hon stulit en hel del personliga knarkupplevelser från en blogg blev det ramaskri. Jag håller med om att det är upphovsrättsligt illa, men de teser som Helene Hegemann driver tycker jag är väldigt spännande. Hon menar att väldigt få tankar är alldeles unika för individen, och tankar, åsikter och resonemang finns inte i ett vakuum. De ingår i det allmänna tankegodset. "Det finns ingen originalitet, bara äkthet", säger Helene Hegemann.
Jag har tänkt en del på det här när det gäller hysterin kring plagiering av texter i universitetsvärlden. Vad är en plagierad text, i en liten värld där studenter pressas in i att uttrycka sig med vissa specifika termer? Är det plagiat om jag skriver av något från kursboken, men inte om jag skriver av det min lärare säger? På något sätt verkar det skrivna ordet ha en särställning som jag inte tycker att det förtjänar.
Idag finns en artikel i DN om det omskrivna äldreboendet Koppargården, Tjänstemän polisanmäls för vanvård, som också har med det här att göra. Tjänstemän i stadsdelen misstänks ha fått den ansvariga sjuksköterskan att plocka bort alltför kritiska delar ur sina rapporter. Texten i den tryckta tidningen är lite längre än den på nätet. Där säger den anklagade tjänstemannen att:
"I det här fallet har jag uppfattat att vi var överens om de ändringar som skulle göra och jag har aldrig själv gjort några ändringar. Det är Mas själv som gjort dem".
Vems text är det då?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar