Visst finns det en relation mellan psalmsång och demokrati, tänker jag. Klart jag är en nörd i det avseendet. Men känslan när rösterna bärs fram bakom, framför och vid sidan av mig, är något speciellt. Rummet bidrar förstås, det gör skillnad om det finns höjd i lokalen och om det finns väggar för tonerna att studsa mot. Men det är rösternas blandning som gör det. De mörka, de ljusa, de klara och de brustna. De som sjunger höga toner i en tonart och låga i en annan. En del svagare, en del starkare. Många svaga under första versen, osäkra på om tonerna är rätt, för att sedan ta fart efter några verser.
Och innan vi började sjunga fanns bara manualen och ramen. Kartan. Men inte utförandet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar