Finns ordet på svenska? Bittersweet? Det kanske är ett sådant ord jag bara önskar mig på svenska - precis som en allomfattande översättning av ´bliss´.
Första maj-talet på torget var bra idag. Sol i ansiktet, förväntan i luften, inte alls samma enslighetskänsla som förra året.
Bara det att jag plötsligt mindes mitt egenhändigt gjorda plakat till förstamajdemonstrationen, när jag var - vad kan det ha varit, 7? 8-9? Något om miljön var det som jag skrev. Det var tungt att hålla det i vinden. De andra demonstrerade för bra vård, skola, omsorg, jobb, jämställdhet, gissar jag.
Minnet som drog förbi. Känslan av att det är samma saker vi säger nu, bara det att Sverige inte har blivit bättre sedan dess. Världen kanske har blivit lite bättre, som någon sorts generaliserat genomsnitt. Jag hoppas på det. Men inte Sverige.
Är oerhört glad över människors engagemang. I politiken, på andra håll. Men samtidigt: om saker och ting vore rimligare kanske vi inte skulle behöva vara så arga?
Uppdatering: jo, en del saker har faktiskt blivit bättre, inser jag. Hbtq-frågor. Normkritik. Kyrkan är fri från staten. Men rädslorna känns fler ändå. Eller är det bara för att det pratas mer om dem nu...?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar