tisdag 21 april 2009

Mammutarna galopperar

Idag råkade jag ut för ett sånt där jobbigt samtal om barn och könsroller. Jobbigt för att en i sällskapet tyckte att "jomen det är nog faktiskt programmerat i generna att killar gillar bilar" (apropå små barn). Varje gång jag hör den repliken ser jag nån sorts familjen Flinta-scen framför mig, med bilar som kör slalom över den torra stäppen mellan mammutar med enorma betar. Hursomhelst: idag slog det mig att den som kör med det argumentet kan vara av båda könen, men oftast har personen barn - och i säkert 99 fall av 100 är barnet då en pojke.

Det är inte farligt om en liten flicka tycker om att leka med bilar, det kan man stå ut med. Likaså att hon har en brun jacka och en väska med dödskalletryck. Men en pojke som leker med dockor, det gör minsann lite ont i själen på alla och envar. Inte ska han väl nedgradera sig så.

Tidigare under dagen var jag på ett träningspass på Friskis och Svettis, Ki Gympa hette det och skulle vara kampsportsinfluerat med lite qi gong-rörelser och så. Ledaren (gissa könet?) tjatade flera gånger om att tjejer behöver mer styrketräning, att "det är inte farligt för er, och det kan till och med få göra lite ont". Och, så kom det flera gånger under passet: "kom igen nu tjejer!". Detta trots att flera i lokalen inte var tjejer, utan män (utöver den 80-åriga dam som jag nog inte med bästa vilja i världen kan kalla tjej). Jag tänkte då: "vad tycker de om att kallas tjejer?" Och det vore spännande att få veta vad de, männen, faktiskt tänkte: kände de sig nedgraderade, eller kände de att utropet inte berörde dem - de var ju faktiskt män och tog i tillräckligt utan att behöva något extra tillrop?

Inga kommentarer: